Följande är en översättning av artikeln ”Namen tanzen, fit in Mathe – Waldorf im Vorteil” från welt.de (2012-09-26). Översättning av Malin Bengtsson.

Att kunna dansa sitt namn ger fördelar i matte

Rapporten ”Bildungserfahrungen an Waldorfschulen. Empirische Studie zu Schulqualität und Lernerfahrungen” (Pedagogiska erfarenheter på Waldorfskolor. Empirisk studie om skolkvalitet och inlärningserfarenheter) visar att Waldorfelever lär sig med mer entusiasm, mer individualiserat och med mindre yttre press. Men är eget ansvar och självbestämmande också bra för betygen?

Waldorfelever – är det inte de som inte får några betyg i skolan men istället lär sig dansa sina namn? Alternativ pedagogik betraktas ofta med skepsis från många håll. En anledning är att det är svårt att avgöra hur verkningsfulla olika inlärningsmetoder är. Detta gäller också för Waldorfpedagogiken, även om den är mer förankrad historiskt sett, än många andra senare tillskott.

På en presskonferens presenterade Andreas Schleicher, OECD-utbildningsexpert och internationell koordinator för Pisa-undersökningen, en forskningsstudie om Waldorfelevers inlärningserfarenheter. Rapporten från Heinrich-Heine-Universitetet i Düsseldorf är den första större studien i Tyskland som undersökt skolkvalitet och inlärning på detta sätt.

Waldorfelever får mer individuell stöttning

Mer än 800 elever på tio skolor i åldrarna 15 till 18 år intervjuades. Resultatet visar att Waldorfelever lär sig med mer entusiasm, har mindre tråkigt och känner mer individuellt stöd från lärarna och att dessa lägger fokus på elevernas styrkor snarare än svagheter. 80% av Waldorfeleverna tycker att det är roligt att studera, jämfört med 67% i den statliga skolan (tyska ’Regelschulen’, motsvarande den kommunala skolan i Sverige, ö.a.) Klimatet i skolan och atmosfären i klassrummet beskrivs av majoriteten, 85%, som trevlig och stöttande i jämförelse med endast 60% hos övriga. Vidare anges relationen till lärarna vara betydligt bättre hos Waldorfeleverna, 65% mot 31%.

Identifikationen med skolan är starkare hos Waldorfeleverna, och därtill uppvisar de betydligt mer sällan somatiska besvär som huvudvärk, magbesvär och sömnstörningar. 11% av Waldorfeleverna uppger sömnstörningar gentemot 17% i den statliga skolan. Experterna menar att detta är ett tecken på att prestations- och tentaångest får mindre utrymme i Waldorfskolor än i andra skolor – och att det gör eleverna gott.

Faktainlärning är passé

Betoningen på det egna ansvaret och självbestämmandet förbereder Waldorfeleverna väl för livet efter skolan. ”Det finns ett stort mått av överensstämmelse mellan det som samhället kräver av människor och det som stimuleras i Waldorfskolorna” säger Andreas Schleicher. Återgivande av faktakunskaper får mindre och mindre betydelse nu för tiden, säger pedagogikexperten.

”Idag kan man klara de flesta prov med hjälp av en smartphone, och om ni vill att era barn ska bli klyftigare än en smartphone så måste ni ge dem andra kompetenser”, säger Andreas Schleicher. Det viktigaste är att kunna använda kunskap kreativt och lösningsorienterat på nya områden. Detta läggs traditionellt sett stort värde på i Waldorfskolor, liksom på ett verklighetsnära lärande. Det möjliggör en gedignare inlärning, som sträcker sig längre än till nästa prov.

Waldorfelever har precis lika bra betyg som alla andra

Frågeformuläret i studien har utvecklats i nära samarbete med etablerade studier om skoltrivsel, som undersökningar från det Tyska institutet för internationell pedagogisk forskning. Därför kunde forskarna jämföra Waldorfskolor med statliga skolor – även då det inte handlar om en kontrollgrupp i ordets strängaste bemärkelse.

Nåväl, det är väl trevligt om Waldorfelever känner större glädje över att studera, men lär de sig lika mycket som barn på statliga skolor? Även här finns det inget att klaga på. Studier visar att det inte finns några statistiskt särkerställda skillnader mellan betygen hos Waldorfelever och statliga skolelever, när man jämför slutbetygen.

/…/

2007 utförde Heiner Barz, avdelningschef för den pedagogiska avdelningen på Heinrich Heine-universitetet, en studie på tidigare Waldorfelever. Den visade att Waldorfelever var överrepresenterade inom lärar-, läkar- och ingenjörsyrket samt inom natur- och humanvetenskaperna. Detta resultat rimmar väl med det från en Pisa-studie som visar att Waldorfelever har en naturvetenskaplig kompetens över genomsnittet.

Det är dock nästan aldrig möjligt att vattentätt bevisa orsakssamband, varnar Schleicher. Det är inte möjligt att säkert fastställa till vilken del ett framgångsrikt skolprojekt har att göra med pedagogiken eller med bättre förutsättningar gällande elevernas hemförhållanden.

Generellt gäller det att den pedagogiska inverkan samspelar med påverkan av bostadsområdet och föräldrahemmet. Den sociala bakgrunden hos Waldorfelever räcker dock inte som enskild förklaring till deras skolframgångar. Ett välutbildat föräldrahem är ingen garanti för framgång.

Schleicher betonar att frågan om vad alternativ pedagogik egentligen är beror på perspektivet. T.ex. införlivas sen många år tillbaka flera element gemensamma med Waldorfpedagogiken i den statliga skolan hos Pisa-vinnaren Finland. ”Där har den statliga skolan mer handlingsutrymme än vad friskolorna här hos oss har idag” säger han.

Det finns ett stort samförstånd bland experter, elever och lärare på alla typer av skolor gällande vilken lärmiljö som är optimal: ett högt mått av egeninitiativ, stort eget spelrum och mycket stöttning. ”Och denna kombination ser man hos bra skolor”, säger pedagogikexperterna.

Att ge individuell, motivationshöjande feedback längs med inlärningsvägen och förmå elever att lära tillsammans och av varandra, är centrala delar för framgång i ett modernt utbildningsystem vilket Pisa-studien tydligt visar.

Tyskland har flest Waldorfskolor i världen

Situationen för Waldorfskolor är speciell, da sie in freier trägershaften entstehen. I Tyskland finns det 230 Waldorfskolor med ca 85 000 elever – och över 1000 skolor runt om i världen. Tyskland har flest, följt av USA och Nederländerna. /…/

Rapporten återfinns under namnet ”Bildungserfahrungen an Waldorfschulen. Empirische Studie zu Schulqualität und Lernerfahrungen” i (tyska) bokhandeln.